Umeå, ljust och långsamt

Vid middagsbordet:

Jag: -Jag tänkte springa ikväll, när blir det mörkt?

Mamma och pappa: -Aldrig!

Just ja, jag hade glömt. 

Klarblå himmel och några solstrålar när jag tittade upp efter min löprunda. Klockan 21:53.

Seriöst! 21:53. Så gött att återupptäcka det. (Och lite konstigt att jag faktiskt hade glömt!)

Klockan 21:52 gav sig sökpatrullen ut för att leta efter mig. 

Slutsats; jag måste börja springa snabbare!